En oavgjord match efter 60 minuter är sällan slutet på historien i SHL. Ligan har ett tydligt regelverk för hur poäng delas ut och hur matchen till slut får en vinnare, och det är värt att känna till exakt hur det fungerar för att kunna läsa tabellen rätt.
Grundserien: 14 lag, 52 matcher var
SHL:s grundserie spelas mellan 14 lag som möter varandra två gånger hemma och två gånger borta, vilket ger 52 matcher per lag under grundserien. Det är den delen av säsongen där poängsystemet nedan avgör placeringen inför slutspelet, och där varje enskild poäng, oavsett om den kommer från en vinst under ordinarie tid eller från en förlängningsseger, räknas in i samma tabell.
Poängsystemet: tre, två, ett, noll
SHL använder ett poängsystem där utfallet av matchen avgör hur poängen fördelas mellan lagen:
| Utfall | Poäng |
|---|---|
| Vinst efter ordinarie tid | 3 |
| Vinst efter förlängning eller straffläggning | 2 |
| Förlust efter förlängning eller straffläggning | 1 |
| Förlust efter ordinarie tid | 0 |
Systemet gör att en match som slutar oavgjort efter 60 minuter alltid delar ut totalt tre poäng mellan lagen, oavsett hur den till slut avgörs, medan en match som avgörs inom ordinarie tid delar ut poängen mer ojämnt: tre till vinnaren och noll till förloraren. Det gör förlängning och straffläggning till ett sätt att mjuka upp effekten av oavgjorda resultat snarare än att helt likställa dem med en vanlig vinst.
Förlängningen: tre mot tre, första målet vinner
Om matchen fortfarande är oavgjord efter 60 minuters ordinarie speltid i grundserien spelas en förlängning på max fem minuter, med tre utespelare per lag på isen samtidigt. Det första laget som gör mål vinner matchen direkt. Om ingen av lagen gör mål inom de fem minuterna avgörs matchen i stället genom straffläggning.
Straffläggningen, steg för steg
Straffläggningen inleds med tre ordinarie straffar per lag. Om lagen fortfarande är lika efter dessa tre omgångar fortsätter läggningen med en straff per lag i taget tills ett lag gjort mål och det andra inte har svarat, då matchen avgörs. Precis som i förlängningen är det laget som till slut går segrande ur straffläggningen som får den extra poängen utöver den garanterade poängen för förlust efter förlängning.
Straffläggningen skiljer sig från allt annat som hänt under matchen fram till den punkten. Det är inte längre ett lagspel i vanlig mening utan en serie individuella dueller mellan en enskild skytt och motståndarens målvakt, utan medspelare att luta sig mot och utan försvarare som kan störa upptakten. Nervositet och rutin väger tyngre här än i nästan någon annan del av matchen, och lag bygger ofta upp en intern ordning för vilka spelare som ska lägga straffarna, baserad på både skjutteknik och hur spelaren historiskt hanterat pressade lägen. Flera lagsporter löser den oavgjorda matchen på ett liknande sätt, med ett avgörande moment där enskilda individer möts i en tydligt avgränsad duell. Straffläggningen i SHL har sin motsvarighet i andra sporter, till exempel sjumeterskastet i handboll som beskrivs i handbollens sju meter och utvisningar, där samma grundtanke gäller: när det ordinarie spelet inte gett ett avgörande läggs matchen i händerna på enskilda dueller mellan skytt och målvakt.
Vad tre mot tre gör med spelet på isen
Att gå från fem mot fem till tre mot tre förändrar matchbilden radikalt. Med färre spelare på samma stora yta öppnas det upp betydligt mer plats, vilket gynnar lag och spelare som är starka i öppen is och i snabba omställningar. Puckinnehavet blir svårare att hålla eftersom det finns färre medspelare att kombinera med, samtidigt som varje enskilt misstag, en tappad puck eller en missad markering, snabbare leder till ett friläge åt andra hållet. Byten blir också kortare och mer intensiva, eftersom tre mot tre kräver full fart under hela bytet snarare än den mer gradvisa energiförbrukningen i fullt lag.
Många lag väljer att spela något mer försiktigt i egen zon trots det öppna spelet, eftersom en enda miss i förlängningen kostar hela poängen som annars hade varit garanterad. Den balansen, mellan att chansa för att vinna direkt och att spela säkert för att åtminstone säkra poängen för oavgjort, är en stor del av vad som gör förlängningsspelet i tre mot tre speciellt att följa.
Ett tydligt mönster i tre mot tre är hur ofta lag väljer att vända tillbaka mot egen zon i stället för att fortsätta anfalla efter ett byte i neutral zon eller efter en räddning. Med bara två medspelare att kombinera med blir en dålig passning i motståndarens zon extra farlig, eftersom den sällan går att vinna tillbaka innan motståndaren får en tvåmot-en-situation åt andra hållet. Just den försiktigheten i övergångsspelet, snarare än ren offensiv kreativitet, brukar avgöra vilka lag som är bäst på att hantera förlängningens format över en säsong. Även regelfördelarna vid byten som beskrivs i hemmaplan i hockey fortsätter att gälla i förlängningen, vilket gör att hemmalaget ofta kan styra vilka tre spelare som möts på isen även i den mest pressade delen av matchen.
Så läser du ÖV och ÖF i tabellen
I SHL-tabellen redovisas resultat efter förlängning eller straffläggning separat från resultat under ordinarie tid, vanligen med kolumnerna ÖV för vinst efter förlängning eller straffläggning och ÖF för förlust efter förlängning eller straffläggning. En rad med flera ÖV visar att laget ofta hamnat i jämna matcher som gått till förlängning och sedan vunnit dem, medan flera ÖF visar att laget varit med i lika många jämna matcher men oftare förlorat den avgörande delen. Båda ger poäng, men mönstret kan säga något om hur laget hanterar högt tempo och pressade lägen när marginalerna är som minst. Vill du se hur mönstret ser ut just nu finns aktuell statistik i tabellerna.
Slutspelet kräver alltid en vinnare
I slutspelet finns inget utrymme för oavgjorda matcher, eftersom varje match, och i förlängningen varje serie, måste få en vinnare. En match som är oavgjord efter ordinarie tid avgörs där också i förlängning genom det första målet som görs. De exakta formaten för periodlängd och antal spelare i slutspelets förlängningar skiljer sig från grundseriens och regleras av SHL:s egna bestämmelser, så den som vill ha exakta detaljer för just slutspelet bör kontrollera dem direkt hos ligan i stället för att anta att grundseriens regler gäller rakt av.
Källa och kontroll
Uppgifterna om antalet lag, matcher, poängsystem och förlängningsformat i den här texten är kontrollerade mot SHL:s egen beskrivning “Så spelas SHL” i september 2026. Regler kan komma att justeras mellan säsonger, och den som vill vara helt säker inför en enskild säsong bör alltid stämma av mot ligans senaste officiella information snarare än äldre texter, den här inkluderad. För tittaren blir straffläggningen en annan typ av spänning än resten av matchen: långsammare, mer isolerad och med ett tydligt facit efter varje enskilt försök.
Vanliga frågor
Hur många poäng ger en vinst i förlängningen i SHL?
En vinst efter förlängning eller straffläggning ger två poäng till vinnaren och en poäng till förloraren, till skillnad från en vinst efter ordinarie tid som ger tre poäng och en förlust efter ordinarie tid som ger noll poäng.
Hur lång är förlängningen i SHL:s grundserie?
Förlängningen i grundserien spelas i max fem minuter, tre mot tre, och avgörs av det första målet. Om ingen gjort mål efter fem minuter avgörs matchen i stället genom straffläggning.
Vad betyder ÖV och ÖF i SHL-tabellen?
ÖV står för vinst efter förlängning eller straffläggning och ÖF för förlust efter förlängning eller straffläggning. Båda ger poäng, två för ÖV och en för ÖF, till skillnad från vinster och förluster under ordinarie tid.
